Det är fel

Hade tänkt skriva om min fina gårdag med picknick, bad, och om min fina nya vän. Men hemkommen från flickvän i Kristianstad satte jag mig och tittade på nyheterna. Svält i Afrika. Förtvivlade, tunna människor, begraver små bylten i den spruckna, genomtorra jorden. De finns också, just nu och de behöver hjälp. De behöver inte allt jag har, de borde inte vilja ha det, mitt överflöd utan betydelse. Ger pengar en gång i månaden, varför skulle det vara nog? Det är inte en fråga om den försörjande vita mannen, det har alltid handlat om girighet, pengar och tron på överläge. Vill ge dem det jag kan ge, varför gör jag det då inte? Vill jag det inte tillräckligt? Jag vill inte tro det. Det är så orättvist, vill skrika rakt ut i luften, min luft jag andas utan att törstas.