lördag 11 februari 2012

#

Bli glad eller försvinn från oss

Lycka gör mig arg

fredag 10 februari 2012

#2.3

Att erkänna förlust är det att förlora.

Du är, envis och irriterande
jag ser din rygg, den sluttar inåt ju mer du sträcker på dig.

Det finns en sång jag kan som du vill höra,
den tänker jag inte sjunga för dig.

Är du min jag-kan-alltid-ringa-kompis?
Nej det är du inte
jag vill fråga varför.

Önskar att vi möts på en buss
jag sätter mig bredvid och frågar vem du är.

Du kommer bryta ihop och säga att du inte vet
du ska svara att du bara trodde du ville att allt skulle ändras.
jag hade frågat varför

Vill veta att du tänker på mig ibland
när jag inte kan,
tänker du på mig ibland?

Du ser ut precis som vanligt,
jag rättar till allt du förändrat och lyckas behålla det så en stund.

Snart minns jag bråken och det stör mig då
att vi inte ens är osams samtidigt längre.

Varför känns det som att någon försöker gå förbi mig?
Och när ska jag sluta vända mig om?
Och när ska någon gå förbi mig?

Förvänta dig inte att jag ska stanna,
säga hej eller hålla om
när vi möts och du finns igen.

Var har du varit?
Jag har ju varit någon annanstans.

Vana utan minne,
får inte tag i det jag saknar.

Som att få in en fluga i sitt tuggummi
och bestämma sig för att vänja sig vid smaken.

Jag ringde och frågade: Vad är det för fel på dig?

torsdag 9 februari 2012

#2.1

Jag älskar dig också så otroligt mycket och det här är Sveriges vackraste plats,
sa jag igen en dag senare och tyckte det nästan lika mycket.

Jag är lite onyanserad i min uppskattning och för det mesta vet jag om det.

Var i skogen med en vän. Den var för mörk och stor för honom.
Varför är det så tyst?
Nej det är en paus, svarade jag mest till mig själv.

Tänkte ta en tappad kvist, lägga den på vägen och inte åka hem förrän den förmultnat.

Tänkte att om jag blev arg så slapp du det.
Fast du var ju arg på mig.
Det är jag också.

Jag lät kvisten vara kvar under träden och kom ihåg att jag stod och tittade tills du försvann.

Som att sitta intill en stubbe och vilset undra när stammen kommer tillbaka.